Solrosens Resa

En blogg som från början handlade om min stora viktnedgång 2011... Men som idag handlar mycket om den stora sorg som kommit in i mitt liv 😦 Men också om min vardag ..med allt som vardagen och livet innehåller.. Jag delar gärna med mig inte bara av sorgen jag lever med utan också av glädje för små som stora saker ❤ Välkommen att läsa min blogg som jag hoppas mitt i all sorg ändå ska förmedla hopp och tro till er ❤ Att vara rädd om er och era kära ❤Att alltid ta ut Lyckan i förskott...det värsta som kan hända...är att ni varit lyckliga i onödan ❤

Gjort en fin insats idag....tror jag <3

Trött efter en låång dag....
Jobbat som vanligt o sen tre timmar på HS för ett projekt jag nu är med i.
Sekretess förstås, men går ut på förbättringar för unga dementa och unga anhöriga <3
En fin stark och känslofylld kväll med ett fint budskap <3 Träffade fina personer , alla med sin alldeles.egna historia med sig...
En jättefin kväll <3
Hemma först tio och tagit ett skönt varmt bad och macka o kaffe :)
Nu är ögonlocken tunga så Sov Gott från mig <3



Ledsen....Ledsen...Ledsen..

En mysig lördagskväll <3
Amanda o jag spelat kort o haft kul
:)
Alex fixat på med sitt , han ritar så fint :) I veckan fick han mycket beröm på utvecklingssamtalet <3
Jätte duktig i skolan <3
Lilla hjärtat varit febrig o halsont sen förra söndag, skolan igen på torsdan.. Tror jag håller på att få det nu...varit frusen och orkeslös några dar nu..
Oscar haft en "tjejkompis" här helgen :) En trevlig tjej :)
Amanda är helst hemma , säger att hon inte riktigt gillar utelivet just nu..Nästa vecka ska vi börja titta efter jobb åt henne :) Hon orkade inte med gymnasiet, andra sabbatsåret nu...Hon har tagit mickes sjukdom hårt ;-( försöker stötta henne i alla beslut hon tar <3 Dom har drabbats så hårt i livet våra älskade barn ;-(
Tillsammans kämpar vi på dag efter dag....Bara min ekonomiska situation förbättras nu, och allt jag tror kommer in, blir allt så mycket lättare för mig i min stöttning av våra barn genom denna sorgliga resa vi måste orka ta oss igenom
;-(
Det är tungt att bära både sorg och ekonomisk press under såå lång tid
;-( Men jag kommer få ett lugn inom mig ekonomiskt snart tror jag. Ansökt om olika bidrag jag har rätt till tror jag..Längtar så till lugnet o att kunna betala bort skulder <3
Jobbar så mkt jag bara orkar o det ger positivt utslag :)
Har en stor fight framför mig att ta mot försäkringsbolaget skandia som lämnat mig och barnen att klara oss bäst vi kan..pga att micke i sin sjukdom 2009/10 slutat betala våra försäkringar...han var sjuk redan då...så allt vi betalat in (liv o pensions försäkringar , barn ungdoms ALLT vi betalat in i nästan 20 år är enligt dom inget värt ;-(
Vill inte ta striden mot dom nu då micke än läser tidningar o följer media någorlunda, vill inte ta hans tro från en bra arbetsgivare, joo,, micke har jobbat på skandia i 25 år och dom har totalt struntat i att en fd lojal anställd blivit allvarligt obotligt sjuk...han kommer att dö ifrån oss inom en snar framtid ;-(
Vi har inte fått ett öre från skandia..jag har blivit tvungen att sälja halva vårt hem för att vi ska överlevt...säljer saker hela tiden och har turen att ha välbärgade vänner vars saker jag får sälja...träffat fd arbetskamrater till micke på skandia som berättat för mig att det ska finnas tom fler försäkringar för anställda som är livslånga i varighet..jag får ta tag i allt längre fram..måste ha orken också att ta fram alla bevis att vi betalat ända tills min älskade micke började tappa kontrollen...o slutat betala...Skandia har också vid ett tillfälle sagt till mig att det ALDRIG funnits några försäkringar...något dom sen tog tillbaka...Jag har en advokat som ska hjälpa mig sen....det blir ju lilla jag mot en av sveriges största försäkringsbolag...och jag är ganska säker på att detta kommer ut i media sen, därför vill jag vänta med den striden..låta min älskling ha kvar tron på sin fd arbetsgivare <3 Som han.lojalt tjänat i 25 år .....
Mitt hjärta blir sämre fort nu....Jag är så ledsen i mitt hjärta..Ikväll har jag lagt mig mitt i vår säng med båda täckena om mig <3 Tårarna vill inte sluta falla ;-( Jag vet vad som kommer snart....jag vet...och jag får nästan panik ;-( Saknar...Längtar efter min micke....som jag vet aldrig mer kommer hem till oss ;-(
Jag önskar varje kväll att jag ska drömma om den tiden när micke ännu var frisk och lyckan spred sig o,h vi skrattade och bara njöt av livet <3 Men jag drömmer inte om oss ; (
Bara hemska sorgliga mardrömmar
;-(
Antar att min hjärna alltid går på helspänn...så mycket jag måste få att funka...så den stänger väl kanske av helt på nätterna..för att vila...
Min största rädsla just nu är om det skulle hända mig nåt ;-( Har många tecken o symptom som jag tar på allvar...mest av den ekonomiska pressen...magkatarr, ögonmigrän ibland, overklighetskänsla ibland, yrsel, huvudvärk, sömnproblem, gråter i badet varje kväll...
Men jag tror om jag kommer i ekonomisk balans, blir allt det andra lite lättare att orka...Kunna lägga all min energi på att finnas o vägleda våra barn , så dom får kärlek o trygghet med sig ut i livet även att vi har en stor sorg...Vår vardag tycker jag att vi klarar ganska bra <3
Snart ska jag ner till min älskade i småland igen <3 Kanske barnen följer med....Ikväll är längtan tillbaka till tiden innan sjukdomen stor..ska krama mickes kudde och hoppas somna <3 En av dom svåra kvällarna <3 Älskade Älskade Micke <3
Tittar ut från mitt sovrumsfönster och det är en vacket syn <3 Så mycket snö vi fått över stockholm <3
Det finns något vackert i alla dagar att ta till sig <3 Även i dom mindre bra dagarna <3
Sov Gott !

Det kommer svåra tunga besked ..

Mamma är här ännu till onsdag <3
Varit fint med hennes närvaro här <3
Nästan en månad denna gång <3
Vår älskade Amanda har blivit 18 år 8/1 <3 Och vi har firat henne ordentligt <3 Min älskade kloka dotter <3 Jag har känt mig ganska ok över juletiden....så ok man kan känna sig mitt i denna hemska fruktansvärda tillvaro vi befinner oss i ;-(
Min älskade blir sämre o sämre...Igår kom ett tungt besked...Han är så ung...så ung...och faser denna sjukdom har...är så fruktansvärda...En ung man ska inte behöva berövas så et...så mycket som min älskade micke har tappat o förlorat...att förlora mer o mer kontrollen över sin kropp...är fruktansvärt ;-( Och han pratar inte längre om oss mig o barnen ;-( Saknar oss inte mer ;-(
Men hur ont allt än gör i mig..är det ändå en liten tröst att han inte är medveten om vad som händer med han...
Samtidigt finns min känsla..att han kanske ibland har klarare stunder och minns och saknar ;-( och det gör såå ont i mig ; ( försöker att inte tänka så...men gör ju det ändå...
Fick en present av min bästa älskade vän Mia, ett ingrepp o ta bort döda kärl på näsan...har fått en ny näsa känns det som, slipper sminka o dölja mer :) berättade åt micke och tror han förstod för han skrattade o sa en hel mening..du har fixat näsan <3 Min älskade älskade <3 Blir så ledsen hur vårt liv blev ;-(
Att en grym sjukdom kom o tog vårt liv ifrån oss :(
Att förlora något så vackert o fint som vi hade ;-( Men jag tar fram minnen <3 Minnen som skyddar mig <3 Oss <3 Sov Gott min älskade där långt borta i Småland <3