Solrosens Resa

En blogg som från början handlade om min stora viktnedgång 2011... Men som idag handlar mycket om den stora sorg som kommit in i mitt liv 😦 Men också om min vardag ..med allt som vardagen och livet innehåller.. Jag delar gärna med mig inte bara av sorgen jag lever med utan också av glädje för små som stora saker ❤ Välkommen att läsa min blogg som jag hoppas mitt i all sorg ändå ska förmedla hopp och tro till er ❤ Att vara rädd om er och era kära ❤Att alltid ta ut Lyckan i förskott...det värsta som kan hända...är att ni varit lyckliga i onödan ❤

Pappor<3

Hade svårt att somna igår... Alex pratade mycket om pappa.... -Tänk mamma när det kommer en medicin som gör pappa frisk igen... Vi kramades länge o jag svarade på hans frågor tills jag såg att han blev lugn. Min lilla fina alex <3 När han somnat låg jag länge o tänkte på min egen älskade pappa och på mias pappa... Mia förlorade sin pappa alldeles nyligt :'( En underbar person som blev en ängel alldeles alldeles för tidigt :'( Tänker på allt svårt hon gått igenom senaste tiden..och ändå funnits där för mig <3 Jag är tacksam att ha en vän som henne <3 Som jag kan dela allt med...glädje o sorg... Jag vet faktiskt inte hur jag hade klarat allt om jag inte haft min mia <3 Så detta inslag är en Vänskaps Förklaring till min allra närmaste fina underbara älskade vän Mia <3 Jag kommer alltid alltid att finnas för henne <3 Precis som hon finns för mig <3 Det finns andra underbara vänner oxå i mitt liv <3 Vänner som på sina alldeles egna speciella sätt blivit viktiga underbara personer som jag vårdar ömt i mitt hjärta <3 Men just detta inlägg är en hyllning till min älskade mia <3 Som blivit såå viktig för både barnen o mig <3

Sommaren 2013....

Sommaren går mot sin senare del nu... Man kanske tror att i min situation...har sommaren varit alldeles förfärligt hemsk.... Men den har inte varit alldeles förfärligt hemsk... För jag har inte tillåtit den att bli det !!!! Den har varit annorlunda...mycket annorlunda än somrarna innan... Hjärtevännens oundvikliga flytt till Småland...den gjorde mig som förlamad ibörjan.... Jag glömmer aldrig nittonde april...dagen vårdare från småland kom upp till Stockholm och hämtade min älskade... Jag tror att jag på nåt sätt den dagen förstod...att han aldrig skulle komma hem mer ;-( Jag har förträngt det länge...vem vill veta ...att man aldrig mer kommer att få dela vardagen med sin livskamrat :-( Nu har han bott där snart fyra månader och jag har sakta börjat förstå...att jag är ensam med barnen...våra älskade barn <3 Jag försöker att leva ett så normalt och vardagligt liv jag bara kan.... Men gudarna ska veta...vilka helvetes kval jag ibland lider ;-( Jag vill inte se sanningen...Jag blundar så hårt ibland...så tårarna tar slut.... Ingen borde få gå igenom de jag och barnen nu gör ....ingen.... Men mitt i all sorg...finner vi styrkan...jag tror från varandra...vänner...familj...proffesionella .... Människor som gör allt för att vi ska må så bra som möjligt <3 Denna sommaren har vi badat och solat och grillat och haft det fint <3 Vi orkade inte med östhammar skrea el norrland...det gjorde för ont ;-( Men vi har haft mycket kära besök istället hos oss <3 Och bästa vännerna Mia och Bosse har öppnat sitt Humlebo för oss...så vi kunnat vara där jätte mycket <3 Och jag har hälsat på vår älskade i småland <3 Hans bror och brorsfru oxå <3 Min bror Timo o Inger <3 Och nu planerar jag en resa ner tillsammans med barnen <3 Barnen vill träffa sin pappa nu <3 Och personalen tycker det är en bra tid , då pappa mår ganska bra <3 Jag pratade idag igen i telefon med min älskade <3 Han lever här och nu ..... Låter som förr...men ändå inte.... Det är såå svårt att förstå..... Jag har ordnat en ny tv och mob åt han dit ner...lite foton och hammarbysaker, fiskesaker mm. Och nu ett boxer kort till tv-n så han kan titta på sport som han älskar <3 Jooo...nog har denna sommaren varit annorlunda.... Men jag har gjort mitt allra bästa för att ge en fin sommar åt barnen och mig <3 Så den har absolut inte varit alldeles förfärligt hemsk.... Det har jag sett till att den inte blev <3